Bilköpet som först gick i stöpet

Kunden blev olycklig när bilen visade sig vara betydligt sämre än vad säljaren, en ansedd bilfirma i Luleå sade. Trots MRF garantin ville inte säljaren åtgärda felet. Felet innebar att motorn helt enkelt rasade (skar) efter en kort, tid inom två månader. Säljare påstod att köparen i så fall hade missbrukat bilen.

Jag rådde säljaren att ta kontakt med ARN (Allmänna Reklamationsnämnden) för att få ett underlag att visa upp för säljaren. Inte att hota med ARN.

Med viss tur ändå, för allt för många bilföretag bryr sig inte om hotet att fällas i ARN, valde säljaren att gå kunden till mötes och åtgärda felet. Sanningen att säga så skickades aldrig anmälan till ARN.

Bara att jag som medlare kontaktade det säljande företaget och att jag arbetat på landets största konsumentorganisation verkade räcka till. Dessutom var jag alltid vänlig i mina kontakter med säljaren och lät honom förstå hur hårt ekonomiskt drabbat kunden skulle bli genom att beskriva situationen för honom.

Eftersom det var ensidigt köparen som tagit kontakt med mig blev medlingsuppdraget något likt ”assisterande förhandling”. Men oaktat detta så verkar ändå en förhandling där medlare/förhandlaren uppträder seriöst för båda parter framkomlig.

Tvistande föräldrar

Separerade föräldrar med två barn var inte överens om ekonomi. Dessutom hade de mycket svårt att komma till tals med varandra. Inga orosanmälningar hade gjort från någon part eller utomstående. Kommunikationen hade helt enkelt låst sig. Som medlare hade jag först enskilda möten med parterna varefter de möttes tillsammans med mig.

Med hjälp av så kallade objektiva kriterier om varandras disponibla inkomster och utgifter, olika prisindex och barnens behov kunde jag som medlare presentera ett förslag till lösning. Fadern hade cirka dubbelt så hög disponibel inkomst varför han hade ytterst svårt att vägra betala sin del av utgifterna till barnen. Dock gjordes upp om vilka utgifter det gällde som exempelvis ytterkläder, fritidsprylar, cykel och liknande.

I detta fall var det i första de objektiva kriterierna om inkomst och nödiga utgifter som gjorde att det blev en överenskommelse. Annars handlar det ofta om moraliska kriterier som det gemensamma ansvaret för barnen. Men dessa moraliska argument bet i första hand tyvärr inte på denne far utan det blev objektiva kriterier.

Kommun och flera husägare

En större kommun avsåg att anlägga en ny genomfartsväg i ett område. Husägarna anlitade mig som medlare med deras avsikt att stoppa vägbygget. Efter möte med husägarna och kommunens planavdelning iscensatte jag en så kallad skyttelmedling där jag alternerade mellan parterna. Husägarna skulle kunna försena vägbygget några år men seden skulle kommunen ändå få sin vilja igenom. Husägarna insåg då att de i stället kunde godkänna vägbygget men i gengäld få något i stället för att helt bli utan fördelar. Resultatet blev att kommunen anlade en väl genomtänkt utemiljö i anslutning till vägbygget dom annars inte skulle ha kommit till stånd.

Skyttelmedling är en mera ovanlig form men innebär att medlaren springer med bud mellan parterna. Dock är det viktigt att undvika det traditionella köpslåendet.

MC-marodörerna

Några ”tuffa” MC-grabbar i skinnvästar hade stört en husägare genom att upprepade gånger gena över tomten. Huset låg helt i utkanten av ett mindre samhälle. I huset bodde en ung mamma med en dotter på sju år och en pojke på tre år. En släkting till mamman lurpassade på mc-grabbarna en gång och läxade upp dem. Det gav inte det bästa resultatet utan de kände sig provocerade. Detta fick jag höra talas om av denna släkting som var medlem i en intresseorganisation för villaägare, där jag vid tillfället var anställd. Min tanke blev att träffa parterna, om det nu var möjligt att mc-grabbarna att gå med på det. Sagt och gjort det lyckades med ett möte. Antagligen gick grabbarna till mötet för att snacka och provocera. Lyckligtvis hade jag helt fel för mötet gick lugnt till väga. Jag undrade verkligen vad mamman ville ställa för krav på grabbarna. Jag blev inte helt överraskat för hon ville helt enkelt ha ett ”förlåt, det var dumt gjort av oss, vi skall aldrig göra om det”. Då vände jag mig till grabbarna och fråga dem, vad säger ni om detta? Den ene tittade på den andra och nickade och sade, ”förlåt, det var dumt gjort av oss, vi skall aldrig göra om det”. Då replikerade en av dem, ”och vi kan vara barnvakt någon gång om du behöver”. Det var mitt absolut mest lyckosamma medlingsuppdrag.